Historien om Chanel N°5: Legenden om världens mest berömda parfym

Historien om Coco Chanel

Coco Chanel hade en enastående livsresa som började på ett barnhem och som skulle leda henne till att bli den hyllade modeskapare, känd i hela världen, som gjorde henne till en av de rikaste kvinnorna i efterkrigstidens värld.

Parfymen N°5 från Chanel blev hennes första parfym och ett genialt drag: det är en myt, en legend och en parfym som fortfarande tillhör de bästsäljande i hela världen (jfr. De vackraste parfymreklamerna).

Skapandet av Chanel N°5

Många berättelser cirkulerar om dess tillkomst. Den skapades 1921, och ingen kan betvivla Mademoiselle Chanels stora talang och hennes avantgardism.

Hon skapade en estetik som gick emot sin tids ideal. Med tanken om en laboratorieflakong eller en whiskyflaska från en tidigare älskare? En fyrkantig, sober, minimalistisk men ändå lyxig flakong. Var flakongdesignen verkligen inspirerad av Place Vendôme i Paris? Svarta kantlister framhäver de snövita förpackningarna — en design som knappt har förändrats till våra dagar, en verklig bedrift!

År 1920 var namnet Chanel på allas läppar. Eleganta damer trängdes i butiken på rue Cambon, efter att ha besökt den i Deauville, för att unna sig Coco Chanels skapelser — rena, eleganta och prydda med det berömda dubbla C:et.

Ett år senare fick de upptäcka Coco Chanels första doft, som först såldes i en enda storlek och i begränsad upplaga. Gabrielle Chanel skänkte först sin parfym till sina trogna kunder. Mademoiselle Chanel, med sin känsla för marknadsföring, parfymerade provrummen på rue Cambon.

Hennes kunder, som blivit beroende av hennes doft, bad om att få mer. Hon svarade att det var en liten anspråkslös parfymör som hade skapat doften åt henne, men att hon inte visste om hon kunde få tag på mer.

Mötet med parfymören Ernest Beaux

Chanel N°5 föddes även ur ett möte med en parfymör, Ernest Beaux, som hon hade lärt känna i kretsen av ryska emigranter, särskilt den kring storfurst Dimitri (som påstås ha dödat Rasputin), kusin till tsar Nikolaj II av Ryssland och bror till storfurstinnan Maria Pavlovna, ägare av ett mode- och parfymhus.

Coco Chanel inspirerades starkt av den ryska aristokratins prakt (smycken, juveler, ryskt haute couture). Storfurst Dimitri blev hennes älskare och gav henne idén att lansera sin egen parfym.

Ernest Beaux, av franskt ursprung, född i Ryssland och alltid bosatt där, utbildad kemist, hade skapat talrika parfymer för det ryska tsarhovet. Han fick sin första erfarenhet inom företaget Rallet.

Flera versioner möts om doftens tillkomst

Den officiella: Lyckotalet

Ernest Beaux presenterade för Coco Chanel en serie prover numrerade 1 till 5, samt 20 till 24. Coco Chanel valde prov N°5. Varför, frågade man henne?

“Eftersom jag lanserar min kollektion den 5 maj, årets femte månad, mitt lyckotal.”

Numret 5 representerade för henne alkemisternas kvintessens. Detta nummer 5, som skulle bli doftens namn, skulle verkligen bringa henne lycka och bli en av världens mest burna parfymer. Enligt hennes egna ord ville hon “en kvinnoparfym med doft av kvinna”.

Gabrielle Chanel rekommenderade att parfymera sig med parfymextrakt “där man önskar bli kysst”. Hennes luktsinne visade sig vara i nivå med hennes instinkt.

Den inofficiella: Bouquet de Catherine

I den icke-auktoriserade biografin av Marie Dominique Lelièvre avslöjas att Ernest Beaux föreslog Coco Chanel en doft som redan hade lanserats under namnet Bouquet de Catherine 1913. Den hade varit ett fiasko vid den tiden, men den hade ändå förfört Mademoiselle Chanel.

Marilyn Monroe och Chanel N°5

Intervju 1953: Vad har du på dig när du sover? En pyjamas, en pyjamastopp, en underklänning?

Hon svarade: “Jag har inget på mig om natten, bara några droppar Chanel N°5. Säg inte att jag var naken — det är sanningen, jag bär Chanel N°5!”

Dessa korta meningar som hon uttalade hjälpte till att skjuta försäljningen av Chanel N°5 i höjden och göra den till en legendarisk parfym. Senare skulle Catherine Deneuve, Carole Bouquet och till och med Brad Pitt bli ambassadörer för denna doft.

Doften: En aldehyd-revolution

Coco Chanel föll för doften eftersom den var blommig (jfr. Blommig doftfamilj) men inte tungt och stelt blommig, långt ifrån tidens soliflorer — tvärtom en abstrakt och signerad blommig bukett. Denna parfym lanserades den 5 maj 1921.

Mycket vackra råvaror signerar denna parfym: Centifolia-ros, jasmin Grandiflora från Grasse, apelsinblomma och neroli, vetiver från Haiti, tonkaböna från Brasilien, ylang-ylang, iris Pallida, vanilj.

Dessa dyrbara ingredienser understryks och sublimeras av aldehydnoter (jfr. Aldehydfacetten) som ger den dess rena karaktär (jfr. Parfymer som doftar rent), abstrakt, livfull och luftig. Det var inte första gången dessa aldehyder användes i en parfym — hennes kreativitet låg i att använda dessa noter i överdos.

Dessa aldehyder som förhöjer parfymer, likt citronen lyfter jordgubben — noter som har kraften att få blommorna att sjunga. Aldehyderna framkallar ibland snö, rena lakan, doften av ett strykjärn eller lukten av tvål.

Grundandet av Société de Parfums Chanel

Coco Chanel ville att hennes parfym skulle lanseras på Galeries Lafayette. Parfymbolaget grundades den 4 april 1924, tillsammans med Wertheimer-familjen, ägare av företaget Bourgeois, som tillverkade Chanel N°5, vilket möjliggjorde att distribuera och sprida Chanel N°5 över hela världen. Ernest Beaux var teknisk direktör.

Kontraktet fördelades enligt följande: familjen Wertheimer hade 70% av andelarna eftersom de tog alla risker, direktören för Galeries Lafayette, Théophile Bader, var vid den tiden delägare som affärsförmedlare med 20% av andelarna, och Coco Chanel fick bara 10% av andelarna.

Redan på 1930-talet, under inflytande av sin älskare Paul Iribe, en framstående Art Director, var Coco Chanel övertygad om att familjen Wertheimer lurade henne. En fruktansvärd kamp skulle ställa dem mot varandra från 1939 och under flera år. Trots detta förhandlade de med henne och räddade henne till och med efter kriget.

Under sin exil i Schweiz passade Coco Chanel på att göra en bluff: hon återlanserade sin förbättrade doft — Super Chanel N°5 — vilket skapade förvirring med originalet och tvingade familjen Wertheimer att avsluta kriget med henne, vilket ledde till en överenskommelse som gjorde henne oerhört rik.

Utan familjen Wertheimer hade detta magnifika parfymhus aldrig skapats. Utan Gabrielle Chanel, som personifierade Chanel N°5, hade denna internationella framgång aldrig uppstått. Det var parfymen N°5 från Chanel som gjorde henne extremt förmögen.

Hennes sista geniala drag: en återkomst till toppen, tack vare sin berömda tweed-dräkt, som såldes i tusental och bars av kändisar och “första damer”. Tre flaskor Chanel N°5 erbjöds till amerikanska soldater.

Modehuset Chanel, upplyst av Karl Lagerfelds geni, blev ett imperium. År 1971 avled Coco Chanel i sitt rum på Ritz.

Arvet efter N°5

År 1959 togs flakongen av N°5 in i den permanenta utställningen på MoMA i New York. Chanel N°5 har klätts av konstnärer, däribland den berömda serien till hyllning av Andy Warhol 1985. Nästa år, 2021, firar Chanel N°5 sitt 100-årsjubileum.

I kölvattnet av Chanel N°5, som anses vara ledstjärnan bland blommiga aldehydparfymer, har många parfymer lanserats:

• Arpège av Lanvin 1927
• Liu av Guerlain 1929 (den som doftar mest likt)
• Fleurs de Rocaille av Caron 1933
• Calèche av Hermès 1961
• Madame av Rochas 1969
• Calandre av Paco Rabanne 1969
• Rive Gauche av Saint Laurent 1971
• First av Van Cleef 1976
• Courrèges in Blue 1983