Aromatiska noter i parfymeri: Lavendel, Mynta, Basilika och fräscha noter

Aromatiska noter med lavendelkaraktär

Vissa aromatiska noter har en lavendelkaraktär. Det gäller bland annat följande råvaror: lavendel, lavandin, rosmarin, timjan, salvia och malört.

Lavendel

Ursprung: Södra Frankrike är den främsta producenten av lavendel. Ordet “lavendel” kommer från latinets “lavare” som betyder “tvätta”. Det finns många olika lavendelsorter, såsom lavandula stoechas, lavandula officinalis och lavandula spica. Lavendel symboliserar renhet och lugn.

Bearbetning och framställning: Det är möjligt att utvinna lavendelessens genom ångdestillation, eller lavendelabsolut genom extraktion med flyktiga lösningsmedel.

Doftbeskrivning: Lavendel har en örtartad, kamferliknande, medicinsk och fräsch doft. Den utstrålar även en bergamottnot, lätt blommig, med träiga toner. Det är en kraftfull not som framkallar bilder av trädgårdar, sommar och Sydfrankrike.

Vissa personer kan också uppleva den som något gammaldags, eftersom den tenderar att påminna om raktvål, klassiska eau de cologne eller mormors linneskåp, där man placerade små lavendelpåsar för att parfymera tvätten.

Det bör noteras att det är andelen linalylacetat som avgör lavendelns olfaktoriska kvalitet.

Användning: Lavendel är traditionellt knuten till fougère-familjen och är också typisk för eau de cologne och maskulina parfymer, men den återfinns även i chypre- eller orientaliska kompositioner, och numera även i vissa feminina dofter.

Huvudsakliga beståndsdelar: linalool, linalylacetat, geraniol, kumarin, kamfer och tymol.

Parfymer som innehåller lavendel:

• Jicky, Shalimar och Mon Guerlain av Guerlain
• Mouchoir de Monsieur av Guerlain
• Pour Un Homme av Caron
• Azzaro Pour Homme
• Kouros av YSL
• Eternity for Men av CK
• Brin de Réglisse av Hermès
• Bleu och Boy av Chanel

Lavandin

Ursprung: Lavandin härstammar från Medelhavsområdet och är en lavendelvariant, resultatet av en korsning mellan Lavandula Vera och Lavandula spica.

Den skördas främst i södra Frankrike och det finns tre varianter av lavandin: lavandin Grosso, lavandin Abrial och lavandin Super. Det är lavandin Grosso som odlas mest.

Bearbetning: Precis som med lavendel utvinns lavandinessens genom ångdestillation.

Doftbeskrivning: Lavandin är mer kamferartad än lavendel, fräsch, något träig, kryddig och har en mindre förfinad karaktär än äkta lavendel. Doften är örtartad och något tvålliknande.

Användning: Lavandin används främst i rengöringsprodukter och tvålar, samt generellt inom industriell parfymering.

Rosmarin

Ursprung: Rosmarins namn kommer från latinets “rosemarinus”, som betyder “havets dagg”, eftersom denna växt var genomdränkt av havets utdunstningar. Rosmarin härstammar från Medelhavsområdet.

Bearbetning: Rosmarinessens utvinns genom ångdestillation av växtens blad och blommor.

Doftbeskrivning: Rosmarin är aromatisk, fräsch, örtartad, kamferliknande och träig i sin utveckling. Doften är kraftfull, lavendelliknande och bitter. Denna not påminner något om rökelse (jfr Balsamer och hartser) med en lätt animalisk accent.

Användning: Rosmarin används huvudsakligen i aromatiska parfymer, eau de cologne eller maskulina dofter. Den återfinns även i citrusdofter och i fräscha noter mer generellt (jfr Facetten ny fräschör).

Denna aromatiska ingrediens kan även ge en fräsch touch till mer orientaliska parfymer, i toppnoterna.

Parfymer som innehåller rosmarin:

• Jicky, Eau de Guerlain, Eau du Coq, Tonka Impériale av Guerlain

Timjan

Ursprung: Timjan härstammar från Europa och odlas idag i Frankrike, Spanien, Algeriet och Jugoslavien. Förr använde egyptierna timjan vid begravningsceremonier. Grekerna tillsatte den i rökelse (“thymos” betydde “jag parfymerar” på grekiska).

Det finns många olika timjansorter: citrontimjan, vild timjan och tysk timjan. I södra Frankrike kallas timjan “la farigoule”, från occitanskans “farigola”.

Bearbetning: Skörden av timjan sker från våren till sensommaren. Grenarna torkas och destilleras sedan med vattenånga för att utvinna timjanessens.

Doftbeskrivning: Timjan har en kamferliknande, örtartad, kryddig, nästan medicinsk doft. Noterna är också mycket fräscha och intensiva.

Användning: Timjan används ofta i eau de cologne och aromatiska parfymer. Den återfinns även i vissa kryddiga orientaliska dofter.

Parfymer som innehåller timjan: L’Eau Noire av Dior, Eau de parfum av Gucci, For Him av Narciso Rodriguez, Pour Homme av Van Cleef & Arpels, L’Heure Bleue av Guerlain.

Salvia

Ursprung: Salvia är en aromatisk växt ur familjen Lamiaceae. Namnet kommer från latinets “salvare”, som betyder “rädda”. Det finns två stora salviasorter som är relevanta här: muskatellsalvia och äkta salvia. Det är muskatellsalvia som används mest inom parfymeriet.

Bearbetning och framställning: Två processer gör det möjligt att utvinna salvia för parfymeri, varav den vanligaste är ångdestillation (salviaessens). Det är dock också möjligt att utvinna absolut genom extraktion med flyktiga lösningsmedel.

Doftbeskrivning: Muskatellsalvia har en aromatisk, animalisk, träig och jordig doft, men även blommig, lavendelliknande, grön, mentolaktig och kamferliknande.

Användning: Salvia tillför en aromatisk och uppfriskande not till parfymer, ofta maskulina. Den har en extrem varaktighet och tillhör basnoterna. Salvia används bland annat för att framställa Ambrox, som ersätter grå ambra i parfymer.

Parfymer som innehåller salvia: L’Heure Bleue av Guerlain (toppnoter), Polo av Ralph Lauren, Pour Homme av Van Cleef & Arpels, Dior Homme av Dior.

Malört

Malört är en ovanlig, flerårig örtartad växt. Dess latinska namn är Artemisia, och den härstammar från Nordafrika och Medelhavsområdet. Det finns 300 olika arter. Malört har en örtartad, fräsch, kamferliknande, bitter doft med en något giftig not.

Den förekommer främst i maskulin parfymeri. Malört återfinns bland annat i Déclaration av Cartier och i l’Eau d’Armoise av Serge Lutens.

Aromatiska noter med aniskaraktär

Bland de aromatiska ingredienser som används inom parfymeriet har vissa anisnoter. Det gäller bland annat basilika, dragon och stjärnanis.

Basilika

Ursprung: Basilika härstammar från Indien och Libanon och introducerades i Europa på 1500-talet. “Basil” betyder ursprungligen “kunglig”. Det finns minst sex olika basilikasorter, var och en med en distinkt doft.

Bearbetning: Den eteriska oljan från basilika utvinns ur växtens färska blad. De måste torkas innan ångdestillationen påbörjas.

Doftbeskrivning: Basilika har en örtartad, aromatisk, fräsch doft, men även en matliknande, grön, kryddig, starkt anisartad och mentolaktig karaktär (som ibland drar åt lavendel). Sorten med stora blad utstrålar en jasmindoft, med inslag av lakrits och citron. Purpurbasilika har å sin sida pepparaktiga accenter.

Användning: Den eteriska oljan av basilika används främst i fräscha kompositioner eller fougère-dofter. Den kombineras ofta med citrus- eller kryddnoter.

Parfymer som innehåller basilika: Aqua Allegoria Mandarine Basilic av Guerlain, L’Eau d’Hadrien av Annick Goutal, Eau Sauvage av Dior, Pour Homme av Azzaro, Euphoria for Men av CK.

Dragon

Ursprung: Dragon härstammar från Ryssland, Orienten och Himalaya och introducerades i Spanien av morerna. På gammalfranska kallades dragon först “tarcon” och sedan “targon”. Ordet kommer från engelskan “tarragon” som betyder “drakörten” (dragon herb).

Bearbetning: Den eteriska oljan av dragon utvinns genom ångdestillation av dess blad.

Doftbeskrivning: Dragon har en grön, aromatisk, örtartad, kryddig och anisartad doft.

Användning: Dragonessens används i fräscha dofter, som toppnot, ofta i kombination med citrus. En av de vanligaste användningarna är inom den aromatiska familjen eller för att förstärka effekten av hedion.

Parfymer som innehåller dragon: Eau de Guerlain, L’Heure Bleue, Après l’Ondée av Guerlain; Infusion de Vétiver av Prada; Cerruti 1881; Eau Sauvage av Dior.

Stjärnanis (Badiane)

Ursprung: Stjärnanis, eller badiane, kommer främst från Kina eller Vietnam. Denna sort är lätt igenkännlig genom sin bruna stjärnform med åtta uddar. Det är för övrigt den enda torra aromatiska noten.

Bearbetning: Den eteriska oljan av anis utvinns genom ångdestillation av fröna.

Doftbeskrivning: Stjärnanis och badiane har en liknande doft, nämligen anisartad, kryddig, stark, aromatisk, fräsch och likörliknande. Badiane är dock märkbart mer kryddig, örtartad och likörliknande, medan den traditionella anisnoten är grönare, syrligare och mer aromatisk.

Användning: Oftast används den eteriska oljan av anis i toppnoterna, för sin fräschör och sina gröna accenter. Denna aromatiska ingrediens förekommer ofta i aromatiska eller chypre-parfymer, samt i maskulina dofter.

Parfymer som innehåller anis: L’Instant pour Homme av Guerlain, Lolita Lempicka, Hypnose pour Homme av Lancôme, Mandragore av Annick Goutal, Le Mâle av Jean-Paul Gaultier.

Aromatiska noter med myntakaraktär

Utöver de aromatiska noterna med lavendel- och aniskaraktär särskiljer man även aromatiska noter med myntakaraktär, bland vilka pepparmynta och grönmynta.

Pepparmynta

Ursprung: Pepparmynta är en korsning mellan vattenmynta (mentha aquatica) och grönmynta (mentha spicata). Enligt legenden förälskade sig den grekiske underjordsguden Hades i nymfen Mintha. Hans fru förvandlade av svartsjuka nymfen till en växt.

Doftbeskrivning: Pepparmynta är en kall, aromatisk, fräsch, lätt kamferliknande not. Doften är också kraftfull, grön och mentolaktig med balsamiska nyanser.

Användning: Den används i fräscha parfymer (jfr Toppnoter) och förknippas ofta med maskulina dofter.

Parfymer: Homme av Guerlain, Géranium pour Monsieur av Frédéric Malle, Green Tea av Elizabeth Arden.

Grönmynta

Ursprung: Grönmynta (mentha spicata) är en annan myntavariant som används inom parfymeriet. Den odlas främst i USA och Italien.

Bearbetning: Grönmyntans blad ångdestilleras för att utvinna essensen.

Doftbeskrivning: Grönmynta utstrålar en mentolaktig, örtartad, lätt kryddig, fräsch och grön doft. Den har även en klorofylliknande, syrlig doft med en not som påminner om nyklippt gräs och en lätt fruktighet (melon).

Parfymer: L’Aqua Allegoria Herba Fresca av Guerlain.

Absint

Ursprung: Denna kraftfulla ört har en bred jordstam och grågrönafärgade blad. Dess botaniska namn härstammar från en legend om att gudinnan Artemisia ska ha dyrkat denna växt.

Bearbetning: Absintessens utvinns genom ångdestillation (en teknik som upptäcktes under antiken och som fortfarande tillämpas i Grasse).

Doftbeskrivning: Absint är en aromatisk ingrediens som kan vara fräsch, mentolaktig, bitter, anisartad och lätt träig.

Användning: Absint är främst känd som en populär dryck från 1800-talet, som Verlaine och Rimbaud älskade. Den var länge förbjuden på grund av tujonerna, men är idag åter tillåten. Inom parfymeriet används absint främst i parfymer ur fougère- eller aromatiska familjen.

Parfymer som innehåller absint: A taste of Heaven av By Kilian, Fou d’absinthe av L’Artisan Parfumeur, Douce-Amère av Serge Lutens.