Det svarta biet från Ouessant: En ekologisk skatt och dess exceptionella honung

Vad gör det svarta biet på ön Ouessant så speciellt?

Detta lugna och fridfulla svarta bi har unika fysiska och beteendemässiga egenskaper:

• Morfologi: Det har en ganska voluminös och mörk bakkropp i brun/svarta färger för bättre absorption av solstrålarna.
• Motståndskraft: De har långa hår för att samla honung i dåligt väder och vingar med kraftfulla bröstmuskler för att arbeta i vinden och transportera stora mängder pollen och nektar. Dess storlek gör att det kan flyga över ett betydligt större område, upp till 10 km jämfört med 3 km för andra bin.
• Hälsa: Dess stora fettreserv gör det möjligt att uthärda den hårda vintern och det förblir fritt från sjukdomar, parasiter och hybridisering.

“Denna mycket håriga stekel, därav dess mörka färg och namn, har den främsta nackdelen att vara alltför effektiv” förklarar Jean-Luc Hascoët, biodlaren vid bigården i Ouessant som övervakar de 150 bikuporna vid konservatoriet för det svarta bretonska biet på Ouessant.

“Det går ut på morgonen och kommer hem senare på kvällen. Men framför allt gör det allt arbete på två månader medan det gula biet börjar långsamt på våren och avslutar honungsskörden i slutet av hösten. Biodlarna blir förvirrade i början” förklarar denne 42-årige man.

Historien om en ekologisk räddning

På Ouessant har Apis mellifera mellifera funnit en fristad. Det var 1978 som de två första bikuporna installerades av en passionerad amatör, Georges Hellequin. Denne biodlare samlade vilda exemplar av Apis mellifera mellifera i Arréebergen i centrala Bretagne för att bevara dem.

CNRS har bedrivit DNA-forskning på biet från Ouessant. Sortenens 100-procentiga renhet fastställdes, vilket krönte urvalsarbetet vid det ideella konservatoriet som grundades 1989, medan parasiten varroa — biets vampyr — decimerade hela kolonier på fastlandet.

“Våra bin fungerar som nollpunkt för alla slags studier” förklarar konservatoriets anställda biodlare. Regelbundet skickas hundratals drottningar uppfödda vid konservatoriet och upp till 500 småsamhällen per år till laboratorier, privatpersoner och yrkesverksamma i Frankrike och Europa.

Så har det svarta biet återbefolkat en stor del av Bretagne, sin ursprungsregion, “till stor del på grund av en modetrend” men till priset av en hybridisering på cirka 2 % och 8 % till 10 % i Nantes-regionen, enligt konservatoriets biodlare.

Ett undantag mitt i den globala katastrofen

Väl på fastlandet undkommer inte de svarta bina den katastrof som drabbat bigårdarna under de senaste fyra åren. Biodlare i Europa och Amerika har förlorat 30 till 80 % av sina bigårdar utan att orsaken till dessa försvinnanden tydligt har identifierats.

För Jean-Luc Hascoët är de ansvariga för dödligheten bland fastlandets bin växtskyddsmedlen och andra insekticider som sprids massivt på de intensiva odlingarna. “Det är för mig en uppenbar sanning. På Ouessant ligger förlusterna på 2 till 5 %, helt normala förluster” säger han uppbragt. Ön har i dag bara ett enda jordbruk.

Ouessant, biets paradis

Öns flora är fri från kemiska angrepp, rik på pollen och nektar, och därför får det svarta biet en exceptionell näring som ger det en extraordinär vitalitet och en anmärkningsvärd reproduktionsförmåga.

Honungen från Ouessant, tillverkad av endemiska svarta bin, har en mycket speciell profil av bioelement. Den är mycket rik på totala aminosyror jämfört med andra honungssorter. Låt oss påminna om att aminosyror är proteinernas beståndsdelar och de viktigaste komponenterna i keratiner och kollagener som ger motståndskraft och fasthet.

En unik flora för en unik smak

Det svarta biet samlar nektar från specifika blommor här:

• Trift
• Vårblåstjärna
• Strandglim
• Blåmunkar
• Strandkrassing
• Särskilt ljung

Bigården på Ouessant skickar denna honung med sin komplexa och subtila smak, lätt mentolaktig, över hela Frankrike.

Biodlaren jag träffade berättade något som förvånade mig mycket: honungen från Paris är inte hotad och av ganska god kvalitet. Bina hittar nämligen många blommor, ibland till och med exotiska på parisiska balkonger, och i Paris finns inga bekämpningsmedel till skillnad från vår landsbygd.

En skyddad art och ett vetenskapligt arv

Det svarta biet på ön Ouessant är skyddat:

• 1989: Grundande av föreningen för bevarande av det svarta biet.
• 1991: Ett kommunalt beslut förbjuder införsel av kolonier, drottningar eller svärmar från fastlandet.

Klassad som biosfärreservat i Iroisehavet av Unesco 1988, hyser denna örvaktpost, fri från all föroreningar med ett perfekt ekosystem, i dag ett rent och icke-hybridiserat bi, Apis mellifera mellifera. Det lever i naturligt tillstånd, vid havet, bland vegetation fuktad av havsstänk som ger en lätt jodaktig smak åt honungen.

Jacques Kermagoret, ordförande för föreningen för bevarande av det svarta bretonska biet, förklarar: “Detta bi som importerades till ön Ouessant 1978 för att undkomma varroa, den ödesdigra parasiten som förstör biodlarnas bestånd i världen, är här skyddat från sjukdomar och hybridisering. Det är ett unikt arv i Europa som ställs till den vetenskapliga världens förfogande.”

Om ni söker denna berömda honung är det bäst att hämta den i öns lilla matbutik — om ni hittar den rekommenderar jag att lägga på lager, honungen från Ouessant är sällsynt.

Abeille Royale av Guerlain och det svarta biet

För att följa dynamiken i sitt unika forskningsprogram kring biet och dess produkter har Guerlain intresserat sig särskilt för honungen från ön Ouessant producerad av det svarta biet. Guerlain har för övrigt bikupor i sin parfymfabrik i Orphin, nära Rambouillet.

Erkänd som en av de renaste har honungen från Ouessant valts ut av Guerlain Research som referens för att garantera kvaliteten på honungssorterna i serien Abeille Royale. Det svarta bretonska biet tillhör de arter som behöver skyddas, och detta i dag tack vare A.C.A.N.B. (Association Conservatoire de l’Abeille Noire Bretonne).

Bland åtgärderna inom forskningsplattformen Abeille Royale är det ett exklusivt partnerskap med A.C.A.N.B. som gör det möjligt för Guerlain att föra sina arbeten framåt i förståelsen av biet och de parametrar som påverkar kvaliteten på deras produktion.