Kryddor inom parfymeri: Friska och varma doftnoter

Friska kryddor

Bland de friska kryddorna finner vi bland annat:

• Kardemumma
• Koriander
• Rosa peppar
• Timutpeppar
• Ingefära
• Enbär

Kardemumma

Kardemumma är en örtartad växt med ursprung i södra Indien och tillhör samma botaniska familj som ingefära och gurkmeja. Den växer vilt i fuktiga skogar och i bergen. Man finner den även i Sri Lanka, Thailand, Tanzania och i Centralamerika. Det finns sorter av både grön och svart kardemumma.

Denna “stora dam” kan bli upp till 5 meter hög och utvecklar vackra gröna blad. De små kapslarna som rymmer de berömda aromatiska fröna återfinns inuti dess små vita blommor.

Det är genom destillation av dessa kapslar som man utvinner den eteriska oljan av kardemumma som används inom parfymeriet. Det rör sig om en mycket dyr krydda, eftersom produktionen kräver en avsevärd mängd handarbete.

Kardemummans hälsofördelar

Kardemummans frön har visat sin effektivitet inom den ayurvediska medicinen (traditionell indisk medicin) och fungerar som ett kraftfullt tonikum som kan förbättra matsmältningen samt lindra illamående och njursmärtor.

Fröna och kardemummaessensen används även för att smaksätta kaffe (främst i arabländerna): den sägs då neutralisera koffeinets effekter. De gör det möjligt att smaksätta te (som den utsökta Chai Masala), glögg, och används i skandinaviska bakverk. Romarna använde redan kardemumma i matlagningen.

Parfymer baserade på kardemumma:

• Voyage Hermès
• Déclaration Cartier

Koriander

Koriander är en örtartad flockblommig växt, 20 till 80 cm hög, med ursprung i Mellanöstern. Coriandrum Sativum, som den heter vetenskapligt, odlas idag i Europa och Ryssland. Denna ört med fint bladverk, små blommor och stora runda frukter återfinns huvudsakligen på ängar och i fält.

Tillhörande morotsfamiljen kallas den även “kinesisk persilja” eller “arabisk persilja”. Alla delar av denna växt är ätbara — såväl bladen och fröna som rötterna — även om smaken skiljer sig åt. Bladen har en lätt anisdoft, medan fröna och rötterna har en smak av apelsinskal.

Korianderns historia

Spår av koriander har återfunnits i faraonernas gravar. Under medeltiden användes den även för att fördriva demoner genom att kasta en handfull av kryddan i elden. Karl den store uppskattade den för dess bakteriedödande egenskaper, och afrodisiakiska dygder tillskrevs den senare.

Under andra världskriget, när råvaror ransonerades, uppfanns de så kallade “sugar drops” — korianderfrön belagda med vitt eller rosa socker — som kastades ut till folkmassan som konfetti under de få festliga stunderna, såsom vid karnevaler.

Koriander är en av huvudingredienserna i curry och ger smak åt gin, chartreuse och chili. Korianderns doft påminner om citrusfrukter: den är mycket uppstigande, fräsch, citronaktig och en aning kamferartad. Det finns olfaktoriska variationer beroende på vilken del som behandlas (bladen eller fröna). Dess huvudbeståndsdel är linalool, gemensam med doften av rosenträ.

Parfymer som innehåller korianderdoft är till exempel:

• Héritage Guerlain
• Gentleman Only Jean Couturier
• Intense Jean Couturier
• Coriandre Jean Couturier

Rosa peppar eller rosa bär

Rosa peppar (med det botaniska namnet Schimus Molle) kommer från Sydamerika och introducerades på Mauritius under 1800-talet. Det rör sig om en falsk peppar, och den används flitigt inom parfymeriet som toppnoter.

Den ger nämligen lyft och fräschör, samtidigt som den bidrar med en pepprig ton. Den utvinns genom destillation eller extraktion med superkritisk CO2. Inom parfymeriet används denna krydda i många parfymer, och dess doft ackompanjerar citrusnoter på ett underbart sätt.

Timutpeppar

En ny peppar med ursprung i Nepal har nyligen berikat parfymörens palett: Timurpeppar eller Timutpeppar. Med sina mycket intressanta accenter av grapefrukt är det en “falsk peppar”, besläktad med sichuanpepparn.

Ingefära

Denna krydda har varit högt uppskattad i hundratals år. Den upptäcktes av Marco Polo i Kina. Ingefäran utgör rotstocken hos en stor tropisk växt. Den anses ibland vara ett kraftfullt afrodisiakum.

Det rör sig om en uppstigande, fräsch, citrusartad, rosig och kryddig not. Den kan ibland ge en tvålaktig not till parfymen. Det finns olika kvaliteter beroende på extraktionsmetod: antingen genom klassisk destillation, molekylär destillation eller CO2.

Ingefära är mycket uppskattad bland parfymörer och används bland annat i dessa parfymer:

• Déclaration Cartier
• Five O’clock Serge Lutens
• Allure Homme sport Edition Blanche Chanel
• Eau de Gingembre Roger Gallet
• L’Eau Diptyque
• Fou d’Absinthe L’Artisan Parfumeur
• Safran Troublant L’Artisan Parfumeur
• Dzing L’Artisan Parfumeur
• Ginger Picante Guerlain
• Baptême du Feu Serge Lutens

Enbär

Med det botaniska namnet Juniperus communis, tillhörande familjen Cupressaceae, är enbär frukterna från enbusken, en buske med ursprung i medelhavsområdet i Europa, även om den är mycket utbredd i Östeuropa. Den växer spontant på magra och torra jordar och bildar buskar med stickande barr, vars frukter används inom parfymeriet efter destillation.

De används dessutom i matlagning för att smaksätta surkål samt i tillverkningsprocessen av Gin (där även andra kryddor ingår, såsom peppar, kanel, koriander, men även angelikarot, irispulver, citrusskal eller lakrits…).

Enbuskens historia: I vissa regioner i Europa var det vanligt att plantera en enbuske nära bostäder, eftersom man tillskrev den en skyddande roll (den ansågs ha förmågan att hålla sjukdomar liksom onda andar, ormar och häxor borta).

Olfaktorisk beskrivning: Tillhörande den olfaktoriska familjen av terpenska barrträd har enbusken små mörka bär som rymmer dofter av tall med en kryddig och pepprig smak. Dessa dofter påminner även om doften av Gin, samtidigt som de är träiga, aromatiska och lätt hartsiga. Enbären ger parfymerna en kryddig, fin och raffinerad karaktär.

Denna krydda har inspirerat många parfymer, som till exempel Gin Lord Of Barbès.

Varma kryddor

Här är de viktigaste varma kryddorna som används inom parfymeriet:

• Muskotnöt och muskotblomma (dess hölje)
• Kanelbark
• Pepparsorter
• Saffran
• Pimentbär

Muskotnöt

Muskotnötsfrukten är rund, ljusgul, med röda eller gröna ränder. När frukten mognat imploderar den och avslöjar en äggformad, brun, kompakt och oljig nöt.

Denna nöt skyddas av ett membran som kallas muskotblomma (macis). Inom medicin, kosmetik, parfymeri och matlagning kan man använda både muskotnöten och dess muskotblomma, eftersom det är i detta membran som mest arom finns (frigiven av eugenol via dess eteriska olja).

Muskotnötens historia: Plinius den äldre talade om ett träd från vilket man kunde utvinna de två kryddorna muskotnöt och muskotblomma (som i viss mening är muskotnötens “navelsträng”). Muskotnöten smaksatte viner och öl under 1100-talet. Under lång tid förblev dess odling holländarnas monopol, på Moluckerna.

Enligt ett ordspråk innebar det att stjäla en muskotnöt att man skulle dö innan man hunnit plantera den. Under kolonialtiden, omkring 1800, lade Frankrike beslag på de holländska skatterna och muskotnöten skickades till brittiska tropiska kolonier, där man med hjälp av Pierre Poivre lärde sig att odla denna krydda. Muskotnöten förknippas ofta med kärlek och skönhet.

Odling och skörd: Tillhörande familjen Myristicaceae härstammar muskotnöten från muskotnötsträdet, ett tropiskt träd som kan bli upp till 7 meter högt och som man lätt finner i Indonesien, Malaysia, Sri Lanka, på Moluckerna eller i Västindien. Det krävs sju år för att få en skörd, och det behövs 5 kg muskotnötter för att utvinna 1 kg muskotblomma.

Skörden sker tre gånger per år (frukterna slås direkt ned och behöver inte falla naturligt).

Egenskaper: Denna krydda har stora fördelar för matsmältningen, vid epilepsi och som antiseptiskt medel. Den ingår i den berömda blandningen “Quatre épices” (fyra kryddor) som används i matlagning för att ge smak åt rätter. Den har även en hallucinogen effekt och används ibland som drog, eftersom den är lättillgänglig och billig.

Under renässansen var Fernel övertygad om att muskotnöten kraftigt stimulerade kropp och själ. Så sent som på 1700-talet fanns 24 beredningar baserade på muskotnöt inskrivna i Codex 1758 av apotekarna.

Eugenol, metyleugenol och isoeugenol är molekyler som återfinns i kryddnejlika och muskotnöt. Alla dessa molekyler är begränsade eller till och med förbjudna enligt IFRA:s regler (International Fragrance Association). De förekommer naturligt i eterisk olja av ylang-ylang och ros.

Olfaktorisk beskrivning: Dess kryddiga, torra, varma och djupa not kan framkalla en lädernot, en kamferartad medicinsk sida, en kryddnejlikefacett liksom en jordig not.

Muskotnöten återfinns i några parfymer såsom:

• Pour L’Homme Cacharel
• Vétiver Guerlain
• Opium pour Homme YSL
• Tubéreuse Criminelle Serge Lutens

Kanel

Tillhörande familjen Lauraceae är ceylonkanelträdet ett 10 till 15 meter högt träd. Dess bark skördas under regnperioden för att producera kryddan. Kanel odlas huvudsakligen i Sri Lanka, på Seychellerna och i Madagaskar. Kanelträdet från Sri Lanka är den mest uppskattade sorten tack vare dess milda och söta karaktär.

Historia: Kanel är den äldsta av alla kryddor. Redan i bruk 5 000 år f.Kr. i Kina ansågs den vara ännu mer värdefull än guld. Man finner för övrigt referenser till kanel i Bibeln.

Bearbetning: Kanelessensen utvinns genom ångdestillation av barken, vilket ger en klar vätska med mörkröd färg. Det är även möjligt att framställa eterisk olja från bladen, med en kryddig doft som påminner om eugenol.

Olfaktorisk beskrivning: Kanel är kryddig och balsamisk. Det är en mycket träig not, lätt söt och vaniljig. Den är varm, balsamisk, kraftfull och nära besläktad med kryddnejlika. Livfull och sensuell, denna krydda är också pudrig, pepprig och samtidigt rund i sin utveckling. Dess stickande doft framkallar kryddat te och kakor bakade till jul.

Användning: Kanel används även vid rekonstruktion av blommiga facetter såsom ros, hyacint, liljekonvalj, samt nejlika och lilja. Den kan även tjäna till att förstärka vissa noter (som balsamiska noter) i fougère- eller orientaliska parfymer. Den kan användas som hjärtnot (den skapar ofta en bro till basnoterna).

Egenskaper: Antioxidanterna i kanel har antiinflammatoriska egenskaper som kan förebygga eller lindra artros samt hjärt-kärlsjukdomar. Denna krydda är rik på kanelaldehyd, som verkar som ett kraftfullt antibakteriellt, antiviralt, antifungalt och antiparasitärt medel med brett spektrum. Dessutom stimulerar kanel immunförsvaret.

Bland parfymer som innehåller kanel kan vi nämna:

• Opium Yves Saint Laurent
• Égoïste Chanel
• Rousse Serge Lutens
• Black Orchid Tom Ford
• Noël au Balcon Etat Libre d’Orange
• Dolce Vita Dior
• L’Eau Lente Diptyque

Peppar

Svartpeppar, vitpeppar och grönpeppar kommer inte från olika sorter utan motsvarar olika mognadsgrader. Alla pepparkorn kommer från samma buske: Piper Nigrum. Konsumtionen av peppar är så stor att den idag motsvarar konsumtionen av alla andra kryddor sammanlagt. Pepparnoten används flitigt inom parfymeriet.

Den återfinns bland annat i:

• Poivre Noir Caron
• Parfum Sacré Caron

Saffran

Saffran utvinns ur pistillen hos en krokusart och är världens dyraste krydda. Med smeknamnet “det röda guldet” är dess användning mycket begränsad inom parfymeriet, till och med förbjuden, eftersom den innehåller safrol, en allergiframkallande beståndsdel. En ersättning kallad safranal används numera istället. Den ger en läder-, kryddig och mycket kraftfull not och återfinns bland annat i parfymer baserade på oud samt i parfymerier i Mellanöstern.

Här är några exempel på parfymer som innehåller safranal:

• Safran troublant L’Artisan Parfumeur
• Saffron Jo Malone
• Black Saffron Byredo

Pimentbär

Denna råvara härstammar från Västindien och främst från Jamaica. Bladen bearbetas genom destillation för att ge “pimentblad”. De bearbetade bären ger en produkt som kallas “piment från bär”. De har en kryddig, varm och komplex doft som befinner sig mellan muskotnöt, kryddnejlika och kanel.

Dessa parfymer har skapats med pimentbär:

• Mitsouko Guerlain
• Piment Brûlant L’Artisan Parfumeur

Övriga kryddor

Det finns några mer ovanliga kryddor som används inom parfymeriet:

• Kummin (carvi), som kräver en djup behärskning från parfymörens sida.
• Spiskummin, en krydda som uppskattades av Edmond Roudnitska, som använde den i Femme av Rochas.
• Kryddnejlika, vars doft i kombination med ros har skapat den så kallade “nejlikan”-noten som återfinns i Coco av Chanel, Opium av YSL, Aromatics Elixir av Clinique, Miss av Dior, Tam Dao av Diptyque, Florentina av Delacourte Paris.

Här är några parfymer som innehåller en blandning av kryddor:

• Noir épices Frédéric Malle
• Paprika Brasil Hermès
• Épices Marines Hermès
• Voyage Hermès
• Bois d’Arménie Guerlain